// Twinkle twinkle //

Vadar genom skit jag har upp till knäskålarna just nu. Känns fint, men jag har fått en lättare väg framför mig, den luktar inte lika ill heller, men som jag håller på just i kväll kommer jag inte klara mig så jävla bra i morgon.

Så jag har 300 poäng i betyg, yes, det är ca 1950 poäng från minsta möjliga betygspoäng. Plus att jag har inget betyg i en 100 poängs kurs sedan tvåan för att läraren, och detta har jag fan rätt att säga, var dum i huvudet.
Jag kom dit, jag kanske inte gjorde mycket, men jag var inte ensam om att inte delta i grupper.
Kanske var jag borta lite för mycket, men vart fanns motiviationen när folket ville spela Gangnam Style akustiskt och att alla skulle dansa till den? Klart som fan att jag inte finner motivation.
Jag har även fuckat upp majoriteten av alla kurser pga att jag inte lämnat in skiten, så som uppsatser och prov. Jag har inte gjort nå prov. Allt är trots allt Matte läraren i Ettans fel.

Jag kommer aldrig kunna skriva ett prov i en aula med ca 100 pers som skriver på papper med pennor som rispar hastigt som fan. Inte utan musik i mina öron, men det är förbjudet. Klart jag undviker att göra prov. Men det är inte en bra ursäkt, det är ren bullshit. Visst jag fick panik, men jag borde ha bitit ihop.
Det var ju just den där gången jag fick en dissociations attack och ristade in saker i armen med en blyerts penna, läraren tota ignorerade att jag blödde över bänken (torkade bort det mesta efter mig).

 

*suck*

 

Well, ska upp as tidigt i morgon, duscha och sånt. Har skola från 10 - 17, varav 2 lektioner är Samhällsorienterade ämnen (fuck my life!), och två av dem är saker jag inte borde ha problem med. Dvs Engelska 7 och Matte 1 (Matte är kursen jag fick panik på proven och undvek)
Matte är inte svårt, det gäller bara att göra det...
Jag har aldrig riktigt haft problem egentligen, det är bara bristen på motivation... men nu har jag ju lite motivation.



Motivation... finner det då inte i någon som står mig nära egentligen. Iaf inte när det kommer till skola... alltså, fan. Allt jag ska ta igen är för att bevisa att jag inte är så efterbliven som papprena säger om mig. Att bevisa skiten för mig själv, och jag och mig själv står fan inte varandra så nära. Det är bara konflikter och massa drama.
Ett jävla handikapp, men jag är stark. Jag är STARK!

 

 
Legolas:Lembas, Elvish waybread.
One small bite is enough to fill the stomach of a grown man.
Merry: How many did you eat?

Pippin: Four.