// Twinkle twinkle //

det är vi och inte dom som har satt oss där vi är

Kategori: Allmänt

Smärta i hela kroppen, skumma blinkade lampor överallt.
Jag såg ingenting, jag hörde bara skriken.
Hel paralyserad ligger jag har, det är kallt och jag har musiken i mina öron ännu.
Min enda tanke är 'Fan också, jag var inte ens klar'.
Ännu en natt med brist på sömn. Liggandes i sängen fram till tidig morgontimma och när man väl somnar drömmar man att man är med om en trafikolycka och allt känns så jävla verkligt. Men det enda jag var orolig öcer, det enda jag hade ågren över var att jag inte ätit klart. 
Vaknar upp melankolisk och ingenting omkring mig betyder ett skit just nu.
Ingen, inget, fan nu är vi tillbaka igen.
Blir nog en dag förtjänt att stanna hemma och vila, i morgon blir det nya tag, ordentlliga tag... om jag inte är fortsatt melankolisk.
Kind of like this state, as long as I can be like this around people.
Det är ganska underhållande, antar jag. Folk vet fan inte vad som är felet när jag inte ler, eller skrattar, eller visar känslor.

Hmm... vattenmelon.

Nu, igår och imorgon.

Kategori: Allmänt

En skarp smärta zig zackar genom skallen. Ibland formas konstiga svarta prickar i mitt synfält.
Det börjar klia nu så inåt skogen, jag vill verkligen röka. Det är närmre 19 timmar sedan sist.
Men jag borde inte, men jag kan. Jag vill, men får jag egentligen?
Jag är osäker, tänk om jag bara inbillar mig att saker går bra, men för blind av min naivt infekterade
syn och hjärna för att se att du inte vill.
Tänk om jag bara drömmer, och vaknar i morgon och inget av detta har hänt.
Skulle det då vara värt att sätta sitt liv på spel för att man inget har kvar att kämpa för,
eller kanske det är bäst så?
Tänk om du inte bryr dig, tänk om vi aldrig lärt känna varandra. 
Hur skulle det se ut idag, vill jag ens veta?
Varför kan aldrig jag vara lycklig i nuet, 
varför får inte jag va med?
Det finns så mycket att säga, men ändå så himla lite.
Jag är rädd, det ska du veta.
Nu, igår och imorgon.
Räddare än förr.

Hokus pokus...

Kategori: Allmänt

jag hatar dig som finnen i min röv.


Lycklig är jag som slipper se dig,
lycklig nog för att gå loss.
Men jag antar att du är brun och hårig,
för Guds skull, jag vill nog inte veta!
 
 
 

-_-_-_-_-_-

Kategori: Allmänt

Jag är naiv, korkad, tråkig, sorglig, underbar, älskvärd, seg, lite för tidigt, men oftast för tidig... när jag inte är för sen.

Blå, grön, lila, orange, inte så mycket röd, ibland turkos.
 
Jag är en kub, en sfär, ett rätblock, en pyramid.
 
Ledsen, glad, hatisk, kärleksfull.
 
 
 
Men just nu är är jag bara jävligt trött och vill ta en paus.
No emo shit, bara trött. Ni vet, som efter man har tränat, eller inte sovit på länge.
Men jag har sovit väldigt mycket.
Jag känner mig svart och vit.

Heading for the top

Kategori: Allmänt

Jag började allvarligt tröttna på det eviga tjatet från alkisen som satt i hållplatsen. 'Mitt namn är Anders, vad heter du då' och så sträckte han fram handen för sjätte gången. 'Mitt namn är Oscar, trevlig att råkas' denna gången menade jag fan inte det. 'Ska du med bussen?' svamlade Anders. Där dog mitt tålamod, 'Vad fan tror du? Jag står här för att det är så jävla kul att vänta på en buss jag inte ska ta, för mitt liv suger och jag vill bara hem och sova!' tänkte jag men log och sa 'ja' väldigt artigt. Anders, medelåldersman, okej kanske en femtio år eller så, bara svamlade och snackade strunt. Jag plockade om mobilen och låtsades att jag fick ett inkommande samtal och satte mobilen mot örat och gick runt bakom hållplatsen. Låtsades parata med någon som skulle föreställa en vän, och gubben kommer upp till mig och frågar om cigg. Tog upp två och körde dem i famnen på honom och vinkade artigt med ett leende bort honom.

Mina ben orkade knappt hålla mig, fan vad trött jag var. Så när bussen anlände klev jag på. Totalt fem personer på bussen inklusive mig, verkade som att vissa drog hem tidigt. Verkade som ett lugnt par i fram tillsammans med ett tredje hjul som satt och tryckte i sig en McWrap... 'Feta kossa,' tänkte jag och stoppande in plupparna i öronen.

Två hållplatser innan Fjällbacken stannar bussen tvärt in några meter ifrån bommen som förhindrar civil trafik från att köra på bussvägen. Bommen fälls upp och bussen får mjuk rull och fortsätter in på vägen.
Vid Fjällbacken klev paret av och lämnade Kossan kvar på bussen, hon skulle tydligen vidare. Två rader bakom mig satt en flicka, eller hon kunde ha varit en närmare 20, plus minus ett par år. Helt harmlösa. Så det verkar som att jag inte behöver oroa mig biten från hållplatsen hem.
När bussen kört över bron och stannat vid Källö hoppar jag ensam av med musik på normal volym och går med långe steg hemåt. För pissnödig för att orka tända en cigg går jag med bestämde steg mot hyreshusen där jag bor.

Kollar över axeln, paranoid som jag är på kvällarna, för att slippa ha någon bakom mig. Börjar fippla med nycklarna och får fram dem i högra näven med hemnyckeln knuten mellan pekfinger och långfinger som ett sjaskigt knogjärn och går med handen i höjd med midjan. Musik överröstade stegen bakom mig, men jag kunde känna närheten av någon. Jag vände mig om fort och kände hur någon slog till över mitt vänstra kindben och huvudet ryckte till åt höger, men inte mycket för att jag spände nacken som reflex. Blundade hårt med vänster öga och slängde upp höger arm för att skydda mot det andra slaget riktat mot min mage. Tryckte ifrån och det lämnade mig med en meters mellanrum mellan mig och gärningsmannen. Jag kunde inte se något ansikte, det var just den del som inte var belyst så väl för att kunna avgöra hur vida personen såg ut, men den mörka huvtröjan och den ljusa snusnäsduken hade en orange ton i kvicksilver lamporna ljus. Gärningsmannen går för att slag mot mitt ansikte igen och jag väjer undan åt höger igen, får in en uppercut mot revbenen på hans vänstra sida och känner hur jag har svårt att dra bort handen. Nyckeln lyckades slita hål i tjocktröjan och penetrerade huden, jag kunde känna varmt blod pulsera mellan min hand och tröjan. Paniken slog till och jag ryckte ut nyckeln och backade. Gärningsmannen staplade bakåt ett par steg och började kolla panikslaget omkring sig. Mina fötter var fast frysta i marken, det var självförsvar!

Gärningsmannen började springa, paniken i hans ögon avgjorde att det inte var någon idé att jaga efter honom. Han fick sig en chock nog för att fatta att det inte var någon idé att fortsätta. Paniken inom mig satte sig direkt i hjärtat och en skarp pil sköt rakt igenom mitt drivande organ. Tunnelseende gick över till en blackout och jag ryckte till...

Bussen hade tvärstannat för att bommen inte hade gått upp ordentligt två hållplatser innan Fjällbacken. Bommen gick upp och bussen rulla mjukt på in på vägen och stannade vid Fjällbacken för att släppa av paret och lämna Kossan kvar på bussen. Jag kollade i fönstret till min vänster och såg flickan sitta två rader bakom mig.

När bussen rullade förbi dagiset innan bron vid Källö sket jag i att plinga, jag hoppade av vid hållplatsen där efter och gick en annan väg hem. Här sitter jag, fattar knappt vad som hänt, men jag hoppas fan ingen annan råkade ut för den eventuella ''påhopparen''.


Godnatt!

 

Balance in the force

Kategori: Allmänt

Så jag suger på att uppdatera, I know. 

Men jag har varit äckligt gullig och skrivit en lapp och lagt runt andra kapitlet på Josses bok hon sitter och läser på flyget just nu. Go me, go gay!

Jag kommer att bli sämre på att uppdatera här så länge jag inte har något som driver mig till att skriva här.
Kommer dock aldrig sluta, kommer alltid skriva från och till ju.


Men nu börjar allt gå lite bättre. Jag har bytt Individuellt val till Skrivande, skönt kurs. Vi ska arbeta med bloggar osv. Fett awesome.
Jag har tagit farväl av älskade frugan som åler till Cypern... vette fan men har börjat kalla henne för frugan, även fast vi inte ens är tillsmmans. Men folk vet vem jag snackar om, så det ska nog funka fint.
Och jag ska på Movits med älskade bror 30 November ;)
Ska bli fett AWESOME!



 

Spineless headlights

Kategori: Allmänt

Så ska börja bära med mif Atarax vart jag än går, har upplevt ångest attacker på senaste. 
Dem var ju någorlunda okej förr, men då måste man räkna in den allmäna depressionen jag gick igenom också.
Fuck, mådde så jävla skit alltså.
Men nu börjar saker lösa sig rätt fint ändå.

Har fortfarande problem med folk som inte lyssnar på det jag säger. Folk som inte kan accpetera att min ord är det som gäller när det kommer till mitt liv, mina val och mina önskningar.



I helgen kommer det gå upp och ned en hel jävla del, ska se till att få ut Ataraxen i morgon, måste ha ångestdämpande. Känner ångesten börja byggas upp redan nu.

Not today or in twenty-something years

Kategori: Allmänt

Citylights
Light up the citynights
We will always call this place
Our home
Our home

It'll never be perfect here
Not today or in twenty-something years

When warmer days
Seem just too far away
We hold on til' the cold's gone
So on and so on

 
 

Look at this smile

Kategori: Allmänt

Jag är så jävla nöjd att den enda kontakt jag har med folk just nu inte är face-to-face. För ett leende är lätt att fejka, det är ögonen jag inte kan göra nått åt.

Sitter och reobloggar ångest skit på tumblr och beskåder skönheten på min egen sida.
Jag vill inte lämna någon plats åt andra just nu, jag vill inte träffa någon.


Jag vill inte ens äta, allt gör så jävla ont.
Och ångesten bara väller över.
Trycker som fan över bröstet, jag saknar cigg, jag saknar alkohol.
Jag hatar mig själv, men det är bara temporärt.
 
 
 
Now I'm drunk again escaping sobriety and it's hell
it fuckin sucks that life's not fair
it's up to me to break this barrier get up and try
and strive to make the most of me

In this desolate storm I'm on my knees screaming
What's wrong with me?
The strenght to face my worst shade of fear
It is locked within me & I don't have the key

Somewhere just beyond my reach
there's got to be someone
reaching back for me

När drömmar är som film

Kategori: Allmänt

Eller TV-spel.
Jag vet fan inte vad jag ska säga, har aldrig varit med om en sådan vacker ''open-world'' motor i en dröm.
Storyn var den mest luddigaste saken ever, men allting sågs i stil med en film. Liksom, synen täcktes med två svarta lådor på övre och nedre halvan av synfältet, allting hade bra ljus och ljud.

Från ett höghus såg jag hur ett par personer stod vid kiosken vid stängslet och kollade ut över stupet. Från den slingriga bilvägen som ledda upp till kullen/berget/klippan kom pappa i en vinröd toyota utan vänster framlyse.
Han körde in i garaget som låg i källan till höghuset och jag skyndade mig ut på balkongen. Utsikten var otrolig.
Jag kunde se saker som enorma silos, skyskrapor och massa åker. En hel del villa områden och en storstad. En glasbyggd i fjärran och ännu längre än så låg förmodligen havet.
 
Allt var så jävla fint!


 

Tit-shit!

Kategori: Allmänt

 
Vadar genom skit jag har upp till knäskålarna just nu. Känns fint, men jag har fått en lättare väg framför mig, den luktar inte lika ill heller, men som jag håller på just i kväll kommer jag inte klara mig så jävla bra i morgon.

Så jag har 300 poäng i betyg, yes, det är ca 1950 poäng från minsta möjliga betygspoäng. Plus att jag har inget betyg i en 100 poängs kurs sedan tvåan för att läraren, och detta har jag fan rätt att säga, var dum i huvudet.
Jag kom dit, jag kanske inte gjorde mycket, men jag var inte ensam om att inte delta i grupper.
Kanske var jag borta lite för mycket, men vart fanns motiviationen när folket ville spela Gangnam Style akustiskt och att alla skulle dansa till den? Klart som fan att jag inte finner motivation.
Jag har även fuckat upp majoriteten av alla kurser pga att jag inte lämnat in skiten, så som uppsatser och prov. Jag har inte gjort nå prov. Allt är trots allt Matte läraren i Ettans fel.

Jag kommer aldrig kunna skriva ett prov i en aula med ca 100 pers som skriver på papper med pennor som rispar hastigt som fan. Inte utan musik i mina öron, men det är förbjudet. Klart jag undviker att göra prov. Men det är inte en bra ursäkt, det är ren bullshit. Visst jag fick panik, men jag borde ha bitit ihop.
Det var ju just den där gången jag fick en dissociations attack och ristade in saker i armen med en blyerts penna, läraren tota ignorerade att jag blödde över bänken (torkade bort det mesta efter mig).
 
*suck*
 
Well, ska upp as tidigt i morgon, duscha och sånt. Har skola från 10 - 17, varav 2 lektioner är Samhällsorienterade ämnen (fuck my life!), och två av dem är saker jag inte borde ha problem med. Dvs Engelska 7 och Matte 1 (Matte är kursen jag fick panik på proven och undvek)
Matte är inte svårt, det gäller bara att göra det...
Jag har aldrig riktigt haft problem egentligen, det är bara bristen på motivation... men nu har jag ju lite motivation.



Motivation... finner det då inte i någon som står mig nära egentligen. Iaf inte när det kommer till skola... alltså, fan. Allt jag ska ta igen är för att bevisa att jag inte är så efterbliven som papprena säger om mig. Att bevisa skiten för mig själv, och jag och mig själv står fan inte varandra så nära. Det är bara konflikter och massa drama.
Ett jävla handikapp, men jag är stark. Jag är STARK!
 
 
Legolas:Lembas, Elvish waybread.
One small bite is enough to fill the stomach of a grown man.

Merry: How many did you eat?
Pippin: Four.