// Twinkle twinkle //

Jag älskar att ge folk ett leende på läpparna, jag tror det är som ett beroende jag har.

Jag drömde en dröm om att jag satt i en soffa och kolla på film med en flickas huvud mot min axel. Under filmens sista minuter satt jag och strök hennes hår bakåt och lät min kind mys med hennes tinning. Jag kunde se att varje strykning fick henne att blunda till och se jätte nöjd ut. Klart jag hade svårt att le. När filmen tog sluta så lutade jag mig fram för att kyssa henne på kinden, men hon vred sitt huvud mot mig och det blev en väldigt mysig mun-mot-mun kyss som typ satte eld på min insida. Hela jag typ smälte. Så sjukt underbar känsla.

Tror aldrig jag känt den förr då jag aldrig riktigt gillat någon som jag verkade gilla henne i drömmen. 
Sedan väcktes jag av att alarmet gick av och jag och Pluff var tvugna att göra oss i ordning för att göra dagliga saker :D


Hon åkte till jobbet runt kvart i åtta, jag tog bussen och mötte upp Isa som följde mig hem för att låna duschen. Jag räddade henne på promenaden hem med vatten, när vi kom hem till mig räddade jag henne med en handduk, efter duschen fick hon Té, vatten och sedan erbjöd jag henne att få sova av sig lite i min säng. Sådana saker jag ser som en självklarhet, och saker som får folk att bli väldigt glada.


Ikväll blir det samma sak som igår, filmmys med Pluff, i morgon blir det att låna ut duschen igen.
I'm a super nice dude, och jag tror fan inte på att ''Nice guys finish last'', för jag får ut mer än jag förtjänar på att vara snäll!

Folk kollar på mig, dem liksom ser oroliga ut och iakttar mig från topp till tå. Sorgsna blickar.
Var till hälsovårdcentralen i morse för att kolla upp min hals och blodtrycket, hade sådana extrema blodtrycksfall så att jag vinglade runt som ett fyllo. Verkligen, kände ingen skillnad från att vara berusad eller yrslig. Var väl bara medveten om att det var yrsel då jag inte druckit sedan Fredags.

Hade inte råd med antibiotika så jag gick hem och lade mig i sängen och vilade, gick upp till apoteket igen. Möter min kusin utanför som påpekar hur smal jag ser ut att vara. Har inte ätit ordentligt på veckor, jag önskar bara jag hade en våg så jag kunde kolla min vikt. Men jag är rädd för svaret.

Jag har världens bästa filmmys-kompis. Igår slapp jag vara ensam under ett blixtoväder. That shit means a lot to me. Still surprised that she acctualy can stand hanging out with me as much as she do.

And she is not insane... yet ;)

 

 

Mår dock lite bättre nu, inge yrsel, halsen är väl lte sårig, men jag kan prata utan att väsa.
Så film ikväll igen :)

Vi har alla blivit mobbad eller brutalt retad för något vi sagt, gjort eller bara för att vi är den vi är. Det finns många olika typer av mobbing, och alla är fel. Ingen äger rätten till att mobba någon och ingen förtjänar att bli mobbad.

När jag började förskolan, som för övrigt kallades ''sexårs'' här i Gävle, så började mobbningen. Dem flesta jag började sexårs med hade redan fyllt sex år så dem ''hörde hemma där'' medans jag blev utesluten för att jag fortfarande var fem år. Decemberbarn. Det var lite jobbigt att behöva känna att man inte dög för att man inte var lika gamla som dem i klassen, och med hjälp av detta har jag lyckats bygga upp en typ ålders-komplex där jag för mindre ångest då någon kritiserar mig för min ålder (det och för att jag har varit med om skit som ingen annan i min ålder borde ha fått gå igenom - inte mina egna ord förresten).

 

I början av mellanstadiet hade jag en stybror som gick i samma klass som mig, han var inte det snällaste killen heller. Han brukade vara ganska uppkäftig och såg till att jag fick ta skiten ingen vågade sig på att ge honom. Jag var trots allt svagare än honom. Detta ledde till att jag fick sitta helt ensam inne på rasterna för att slippa för stryk varje dag. På den tiden hade skolan en regel som sa att ingen fick sitta i korridoren under rasterna.

Detta pågick till sexan, sedan flyttade min styvbror och började på en annan skola.

 

I början av högstadiet trodde jag att det skulle bli lite lättare att få en ny början. Jag hade iaf en vän från tidigare. Men dem äldre ungarna skulle alltid ta tillfället i akt att putta in en i väggarna, och slänga elaka kommentarer om hur man såg ut som en tjej i sitt långa hår. Jag hade slutat bry mig vid det tillfället. Jag sket i dem, jag vände ryggen åt, men ångesten byggdes upp på insidan.

I slutet av sjuan klippte jag håret, färgade det, och helt plötsligt blev man ganska populär bland dem yngre när man började åttan.

Sedan jag bytte skola efter åttan har jag inte råkat ut för mobbing, jag har sett mobbing från ett annat perspektiv och jag har faktiskt själv utövat det. Men på den tiden visste jag inte att det var så lätt att vara en del av det hela.
Det räcker med att du står och kollar på och du blir sedd som en mobbare. Jag visste inte om jag skulle rycka in eller invänta en lärare, men efter det tillfället har jag sett till att rycka in när det kommer till uppenbar mobbing (det är svårt att kunna rycka in i nått man inte ser).

 

Under all min skol tid fram till nian och framåt har jag haft minst en vän som jag kunna umgås med. Men jag var aldrig riktigt ärlig om mitt mående för någon utomstående förutom mina psykologer.

 

Idag hör jag om mobbing på internet och tänker i första hand i dem tankebanor som kretsar runt internet mobbing. Jag har lärt mig att aldrig ta saker personligt över internet... för folk är så jävla fega och sitter bakom sina skärmar och säger en sak, men face-to-face skulle dem inte våga det.
Jag har träffat folk som gjort sig så stora bakom en skärm, men när man konfronterar dem, en och en, så är dem små fega snorungar. I bland samlar dem ihop ett gäng och hotar med att slå ned en... och i psykologiska tankebanor så är detta ett tecken på att dem är rädda.

En person som inte är rädd för en annan ger sig inte på dem om det inte är något seriöst fel. Det kan ha med avundsjuka eller sorg. Det finns många faktorer.
Men alla borde veta att mobbing är fel!

The line to the bathroom was stretched across the pool area. People had to move to let the players get space enough to get their turn counting. Drunken girls were laughing in to their drinks and the guys were toasting for and roaring when a underground song came on. At the bar people were hanging on the counter to get their orders correct and hands holding cash were waving in the air. Drunk enough to stand, people were grouping outside in a thick cloud of cigarette smoke. Seth walked along the backs of the people at the bar, sober enough to know that there was a specific ‘’cash only’’ part of the bar that was empty. He leaned across the counter to get attention from one of the evenings bartenders. He caught a shorter mans eyes, must’ve been in his late twenties, and smiled. The bartender came up and directly recognized Seth and shouted through the loudness of drunks around the bar ‘The usual, right?’ Seth made a large nodding gesture and reached the back pocket on his black Cheap Monday jeans to get his wallet, but it wasn’t there. In panic he started patting the other back pocket and the front ones and to his surprise found the wallet in the left front pocket. The wallet was heavy with change from the dinner he had at Subway, paying in cash. He grabbed a hand full of coins and counted them, ‘eight, nine, nineteen…’ and then he picked up a bill that said 20, just the exact amount needed.  ’39, here you go. Even and all!’ he said and smiled. The bartender took the money and threw them into the cash register without counting it. Seth felt unease and grabbed another bill that said 20 and slid it down the empty beer glass behind the counter. The bartender noticed it but was too busy mixing a drink to the loudest girl in the bar.

Seth dragged out one of the leather coated chairs at the table where his friends where in a deep conversation about sports. Something about the referee was judging based on which team he personally supported and something about a goal that was ‘’dead epic’’. He turned a bit in his chair to get a overview of the rest of the pub to see if he could recognize anyone else. The dance floor was deserted, since there were no live bands or karaoke this evening. The lines to the bathroom were shorter and the pool players had more space to play on. The sofa corner was occupied by a couple of middle-aged rockers who were head banging to some old rock ‘n’ roll song from the mid 70’s. That night was kind of dead, only one he recognized for real was a guy called Greg, friend of a friend. 

Reagera på att jag typ har börjat avsky folk.
Liksom några släktningar kommer och fikar för att fira brorsan, jag gömmer mig på rummet med en bok
och bara håller mig undan...
Kan ju bero på hur jag har gett mer eller mindre allt under torsdag och fredag kväll.

Getaway och Rockstad får bli sommarens sista tillställningar, bortsett från det blir det att hålla sig gömd till jag är mig själv igen. Gillar det minst lika mycket som andra kommer gilla det.

 

 

Och planer... jag måste fullfölja planer...

Så sorgligt att vissa ser mig som en ladiesman, liksom dafuq?
Jag lever på tur och en av dem lättaste fördelarna; alkohol.

 

Ikväll har varit den bästa och roligaste kvällen med Lorenz sedan ''henne''.
Inb4 hate!
Men så är det bara. Och fan vad jag har skrikit till massa gamla godingar och nobbat ragg.
Got my heart set elsewhere... well nowhere to be honest.
Pathetic.

Så drar igån Dead by sunrise och lagrar upp vatten. I morgon blir det Mange Makers, röj och födelsedags party!

 

 

För er som läser bloggen, kommentera!
Gråter inombords, och ytligt. Men det ytliga är pga lycka... säger vi.

'panna mot panna, dina ben runt min midja.
Din händer runt min nacke och händer knutna bakom mitt huvud.''



Okej, så var på bio igår med Pluff, eller som dem skulle kalla det i good ol' 'murica; a date.

Vi såg Monsters University, oh so brilliant. Små besvikelser, men det fanns allt för många karaktärer som
hade drag av min, mer eller mindre, udda personlighet. Vi hade jäkligt roligt... som alltid.
Men innan filmen spenderade vi ett par timmar med att bara vandra omkring och prata, sjukt jäkla roligt.

Efter bion fööjde jag hennes hem och gick tillbaka till stan för att svänga av en runda runt parken, där det var ganska så jätte dött. Mobilen dog, men blev beordrad upp till Lorenz. Sprang in på Citykiosken och köpte lite energidryck och sedan in på McDonalds där jag fick smeknamnet ''Gluffs''. Jag gick och funderade över det hela väggen hem till Lorenz.

Gluffs, alltså... ja. Passar in på mitt hungriga beteende. Älskar att äta... så Gluffs passar ju fint.
Men jag tror inte riktigt andra tycker och känner så. Men jag tackar främlingen iaf för den fina tanken.

 

Tog ett par groggar och drog ut på krogen med Lorenz, Hessner och Skalman. Dött I tell yah. Men Öl-tältet på Stadsfesten hade ett jävla ös, sorgligt nog stängde dem när vi kom dit, jag och Lorenz då.



Well well, kanske blir att se Da Buzz ikväll.

 

 

 

 

 

 

 

 

Åt helvete med denna morgon. 
Tack, adjö!

 

 

Drömde en så sjukt realistisk sak i natt, och jag minns bara en bit av det.

Jag tog tag i hennes händer och drog upp henne från där hon satt. Drog henne närmare, hennes händer i mina.
Jag lutade mig fram och väjde för hennes ansikte och kysste hennes kind. När jag lutade mig tillbaka kunde jag se hur hon log med ögonen.


Så cheesy!

 

 

Well, drömmar alltså!

Detta måste nog vara en av det skönaste dagarna på hela sommaren.
Kall, regning, mulen... vad mer kan man kräva!


Åh jag längtar så efter hösten och vintern. Jag får klä mig i varma kläder, kläder jag tycker att jag ser bra ut i.
Jag får en ursäkt till att mysa ned mig i sängen och kolla på film. Löv i alla nyanser mellan gul och röd.
Hela världen får en ton av orange, flamigt och varm, men ändå så kall och skön.

Jag ser fram emot när kan ser stora snöflingor falla mot marken och lägga sig som en tjockt täcke över en frusen mark. Istappar som ser dödligt vassa ut och alla människor ser ut att lida för att det är kallt.

Det finns inget vackrare än en höst och en vinter dag!

 

 

Fick hem min visselpipa från Falling Whistles idag, ska nog byta ut metall kedjan mot et mörkt lädersnöre. Ge det hela lite kontrast (jag och mina konstraster).
Ni borde verkligen kolla upp http://www.fallingwhistles.com/ och checka in deras internet butik och fliken som säger 'Story'. Ett litet utdrag;

 

Detta är en fin välgörenhet och jag tycker alla borde ta sig en funderare över detta.

Något jag glömde nämna innan självmordsförsöket, i förra inlägget om detta ämne, var att den 15 November 2008 blev jag ''misshandlad''. Att förklara hela sammanhanget skulle ta tid, men i själva verket fick jag en spark i ryggslutet som än i dag kan krångla och göra ont. 
Detta ledde till extrem paranoia och fysisk smärta dagligen under ca 1,5 år i efterhand.

 

 

Vi hade sådan extrem tur att mamma hade ett par vänner som verkligen förstod situationen och ville hjälpa till.
Jag vara bara lycklig över att se mamma le, och jag tror det var bra för henne också.
För just denna jul, någonstans i mitten av December 2008, kom dem förbi med matkassar med potatis, julskinka, lite smått och gott, men inget riktigt lyxigt. Det var en fin gest och det var väldigt gott, bortsett från att jag satt i tandställning den 22 December, dagen efter min födelsedag, så kunde knappt tugga ordentligt.
Något jag vänjde mig vid var att inte få julklappar eller presenter av mamma, kanske fick lite pengar eller cigg, jag var inte krävade. Men hon fick låna 1500kr av mig som hon betalade tillbaka i en vattenpipa för ca 300 kr, lite mer än ett halvår i efterhand. Jag klagade inte, det var min idé för att hon inte skulle känna sig tvungen att betala tillbaka allt.

 

Första maj 2009 flyttade vi till Avesta, första vändan med möbler iaf. Kvar blev min säng och lite möbler i köket. Så jag sov kvar där under skolveckor, för jag hade ju trotts allt nycklarna. Men jag kunde känna paniken på kvällarna. Extrem panikångest, det kunde ju ha varit roligt om man fattat att man inte har nått att oroa sig för.
Efter skolan slutat flyttade jag direkt till Avesta utan att kolla tillbaka. Men det var inte bra till en början. Hade inte ens en egen säng där på flera månader. Fick sova på soffan, vilket inte var så farligt. Men det fanns en hel del faktorer som med att flytta till Avesta som förpestade livet.

Kommande två år från denna punkt tänker jag inte skriva om. Det är saker jag vill förtränga, folk jag vill förtränga.
Två år av lögner, behandlad som smuts och massa jävla drama.

Kan bara nämna att flytten tillbaka till Gävle 2011 gjorde mig gott.
Men en viss flicka var stor faktor till min dissociation och mer eller mindre alla ärren på min kropp.
Jag upptäckte alkoholen, festivaler och dumheter.
Mina tillitsbesvär har aldrig varit så grova.
Men jag överlever på vänskap, messias-komplex och alkohol.

På tok för seg, dock inte på ett negativt sätt.


Spenderade min söndag i någon typ av zombie-mode tills eftermiddagen då jag åkte till Josefine och kollade på Coraline, som för övrigt är en sjukt jävla skum film... Men vi hade det as trevligt med choklad och coca cola. Lite youtube klipp med asiater som raggade på brudar och andra skumma saker. Kom fram till att en av våra första möten påmindes av en av asiaternas raggnings repliker. Han var klädd som Batman och springer fram till en tjej och säger ''You're cute!'' och sedan springer iväg och försvinner runt ett hörn.
I kind of pulled that on the bar... and yeah... she reminded me... you monster!

Men men, det är ganska soft att vi har väldigt identisk humor, och att inte tala om impulsivitet...
Efter vi kollat på Coraline slår hon på TV:n och reklamen för Monsters Uneversity går igång. Vi kollar på varandra och båda slänger ur dig; Den måste jag se!
Så jag föreslog att boka biljetter till premiären på onsdag, which we did! Liksom, noll planering, just DO DO DO!!

 

Idag så har värmen, den kvava luften, tagit all min energi.
Vaknade själmant runt halv sex på morgonen och snacka snigel-race med Josefine som var på väg till jobbet sitt, sedan somnade jag om. Sov lite mer och tvingade mig upp och tog lite kaffe, sedan tillbaka till sängen.
Sen ha jag byggt klart huset på minecraft, som dessvärre ser ut som en skjul. Men det som är under huset är så vackert att jag är ganska så jävla nöjd med det. Spelade lite PS2 och kollade nyss på The Nightmare Before Christmas.

[JACK]
My dearest friend, if you don't mind
I'd like to join you by your side
Where we can gaze into the stars

[JACK & SALLY]
And sit together, now and forever
For it is plain as anyone can see
We're simply meant to be

Lägger mig för att sova efter att skype samtal med Josse som vara i ca 90 minuter eller mer.
Hon var så illa tvungen, hon var en av dem som lurade i mig ett måla med akryl, så självklart lär jag har någon som är lite av stöd och hållr mig vaken.
Klockan två lägger jag mig i sängen, släckt överallt, låst och Royal Republic på shuffle, ställer klockan på 10 så jag kommer upp och är produktiv idag. Haha, fuck that. Ligger och blundar och svävar runt i lösa tankar i 4 timmar sedan slumrade jag till i 45 minuter. Vaknar till av att jag har en låt text som repeterar ''Dick, dick, dick, dick, dick...'' och det var inte 'If we were gay' med Ninja Sex Party...
Första tanken som slog mig var: Om man censurerar denna låt, då skulle den låta förjävlig... jag måste censurera denna låt!
Nu hittar jag den icket.


Ska tvinga i mig en fin frukost bestående av mackor med skagenröra och oboy, kanske lite kaffe.
Sen blir det att fortsätta måla innan jag ska ned på stan.

Föruom att dagen har bestått av en fet kebab pizza, halv liter coca cola (so far), åska och blixtar och massa regn så har jag även blivit upplyst om en incident under gårdagens lilla grillning. I'll provide pictures.
(Tvungen att påpeka att bilderna i förra inlägget är tagna av två vänner. Zoe och Josefine, deras bloggar länkas i slutat av detta inlägg)

 

 

''Jag vill bara säga åt Down människor att lägga av!''

Jag förstår dig!


Så jag fixade mig fem elk till grillkvällen och cyklade från Bomhus till Sätra, så jag har varit rätt duktig. *Klappar mig själv på axeln*
Att grilla lax på engångsgrill är inte det smartaste jag försökt med, inte heller ölspelet när man har tonvis med elk som går ned fort som fan!
Men det var en helt underbar kväll med fyra av världens goaste personer!

Jag har köpt min tredje bok för sommaren och hunnit läsa sju kapitel.
Sjukt jävla bra bok!

 

Horn - Joe Hill  (SV) (Dem hade inte engelska versionen inne på någon bokhandel alls i Gävle, eller på nätet)

Jag hat hunnit läsa ca 50 sidor och varje kapitel är ganska kort. Men den har ett fin naturalistiskt inslag med detaljrik beskrivning. Älskar storyn så här långt, det har en hänt en del och man har fått en hel del upplysning om vem Ig är och vem Merrin var. Till och med lite om folk omkring.

 

Ser väldigt mycket fram emot att filmen kommer ut också. Ja, jag sa det. En film.
Självaste Daniel Radcliffe ska spela huvudkaraktären Ignatius i filmatiseringen av Joe Hills bok ''Horns''.
Så man kan förvänta sig filmen komma ut någon gång senare i år.

Skriver en liten Harry Potter Next-Gen fanfiction, ingen klyshig typ av fanfiction som involverar ''interuptions'' i canon.
Jag använder mig av karaktärer från canon som enligt säkra källor om deras yrken, familjer osv.
Inga ''-ships'' mellan en egen karaktär och en från canon, även fast det är okänt vad just den canon karaktären befinner sig i framtiden osv.

Men lärare, nya elever, allmänt folk som nämnts i Harry Potter kommer finnas med.
Lite svårt att undvika Neville Longbottom som är lärare i Örtlära, omkring 2010 och frammåt, eller hans fru Hanna Abbot som är värdinna på Läckande Kitteln.
Som JKR har sagt så runt epilogen i HP:DH så har McGonagall sagt upp sig som rektor, men detta är 2017. Så då min FF utspelar sig så är hon ännu rektor, Horace Slughorn är trolldryckslärare, lärare i DADA är påhittad, detsamma gäller de flesta kurser.

När det kommer till utseende på platser och navigation genom slottet så kommer jag att lägga upp ett par bildlänkar här under också så man kan kolla lite. Längre fram i tiden kommer jag lägga till bilder på karaktärer osv.
Tar gärna emot bilder som du/ni själv gjort utifrån hur du/ni uppfattar karaktärerna.

Fan Fiction - Dare the tide to turn by me.
Slytherins uppehållsrum by Whisperwings @ deviantArt
Hogwarts- Grounds by Kinky-chichi @ deviantArt

 

Dela gärna med er om ni känner någon som gillar, älskar eller nöter Harry Potter i nivå med mig eller bara en lagom mängd. Vem vet, kan ju uppskattas :D